Forskarutbildning på institutionen för tillämpad informationsteknologi

2009-03-05

1. Allmänt
2. Doktorandplatser, antagning och finansiering
3. Allmän studieplan
4. Individuell studieplan
5. Utbildningstid
6. Handledning
7. Kurser
8. Högre seminariet
9. Uppföljning
10. Examina och examination på forskarnivå
11. Beslutsorgan och organisering av forskarutbildningen
12. Övergångsregler
13. Övrigt

1. Allmänt

Utbildning på forskarnivå vid institutionen för tillämpad IT (ITIT) syftar till att inom det it-vetenskapliga området utbilda forskare för samhällets behov, med hög generell kompetens och vetenskaplig spetskompetens. Utbildningens kvalitet skall säkras genom ett gemensamt regelverk och noggrann kontroll av antagning, handledning, uppföljning och examination.

Utbildning på forskarnivå vid ITIT kan bedrivas på heltid eller deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Forskarstudierna kan bedrivas parallellt med annan tjänstgöring, men skall slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen.

Utbildningens innehåll bestäms av val av ämne för utbildning på forskarnivå med dess allmänna studieplan samt individuell studieplan. Inom ITIT finns följande ämnen för utbildning på forskarnivå:

• informatik (examen på Göteborgs universitet)
• ingenjörsutbildningsvetenskap (examen på Chalmers)
• interaktionsdesign (examen på Göteborgs universitet)
• kognitionsvetenskap (examen på Göteborgs universitet
• kommunikation (examen på Göteborgs universitet)
• människa-teknik-design (examen på Chalmers)
• tillämpad IT (examen på Göteborgs universitet)
• tillämpad IT (examen på Chalmers)

Föreliggande dokument beskriver regler, rutiner och praxis gällande forskarutbildning vid institutionen för tillämpad IT. Dokumentet skall ses som ett ”levande” dokument som kommer att uppdateras kontinuerligt vid behov.

2. Doktorandplatser, antagning och finansiering

2.1 Finansiering av doktorandplats

Antagning av doktorand får endast ske om fullgod finansiering kan säkras doktoranden för hela utbildningstiden. Doktorandfinansiering kan vara av följande slag:

• Doktorandplatser med Göteborgs universitet eller Chalmers som arbetsgivare, helt eller delvis finansierade av fakultetsmedel och/eller externa medel.
   
• Doktorandplatser med annan arbetsgivare än Chalmers/Göteborgs universitet. Detta gäller industridoktorander, institutsanställda doktorander, doktorander från mindre högskolor, samt doktorander inom ramen för forskarskolan CUL.
   
• Doktorand kan även bedriva utbildningen inom ramen för andra anställningar inom Göteborgs universitet eller Chalmers, förutsatt att studietid medges motsvarande minst 50 % av heltid. Institution kan i undantagsfall även anta doktorand med annan form av studiefinansiering.

2.2 Ledigförklarande av doktorandplats

• Ledig doktorandplats skall annonseras på universitetets webbplats för lediga anställningar. Kortaste ansökningstid är tre veckor. Beroende på doktorandplatsens inriktning annonseras den också på relevanta epostlistor som t ex IRIS-listan och IS-world.
   
• Ledigförklarandet får inte innehålla några ytterligare krav utöver vad som framgår av Högskolelag och Högskoleförordning samt allmän studieplan.
   
• Undantag för ledigförklarande får göras vid antagning av doktorand med annan arbetsgivare, s.k. industridoktorand och vid doktorands byte av lärosäte.
   
• Beredning av utlysningsärende görs av forskarutbildningsansvarig, handledarkollegium samt eventuell forskningsledare för projekt/forskargrupp där doktorandplatsen skall placeras.

2.3 Urval

Urval vid antagning till doktorandplats skall baseras på grundläggande och särskild behörighet som fastställts i den allmänna studieplanen för ämnet, samt bedömningen av den sökandes förmåga att i övrigt tillgodogöra sig utbildningen.

2.4 Antagning

Institutionen ansvarar för beredning av antagning till utbildning på forskarnivå och dekanus beslutar om antagning. Vid antagningen skall institutionen se till att det upprättas en individuell studieplan enligt den mall som institutionen använder. Antagning får endast ske om fullgod finansiering kan säkras doktoranden för hela utbildningstiden (se punkt 2.1). Doktorand skall som regel antas med doktorsexamen som mål. Sökande som antagits till utbildning för doktorsexamen får, efter ansökan, avsluta sin utbildning med licentiatexamen.

Ett beslut om antagning skall vara skriftligt och omfatta:

• Den antagnes namn och personnummer,
• Redovisning av den allmänna och särskilda behörighet som det har tagits hänsyn till,
• Finansieringsplan för hela utbildningstiden,
• Uppgift om vilken examen som är slutmål,
• Beslut om antagning träder i kraft i och med att beslutsprotokollet är justerat. Beslut skall snarast
  registreras i Ladok. Inom tre veckor från det beslutet trätt i kraft skall alla sökande informeras.
  
  Beslut om antagning kan inte överklagas.

2.5 Anställning som doktorand

Anställning som doktorand regleras i högskoleförordningen.

Vid doktorandanställning kan doktoranden delta i institutionstjänstgöring upp till 20 % fördelat över studietiden. Institutionstjänstgöring bör vara utformad så att den är meriterande för doktoranden och kan utgöras av undervisning, projektledning och/eller administrativa arbetsuppgifter. Även arbete med att ta fram forskningsansökningar i syfte att finansiera t.ex. utlandsvistelser eller egen framtida projektanställning kan räknas som institutionstjänstgöring.

Tjänstgöringen får inte ha menlig inverkan på doktorandens utbildning. Institutionstjänstgöring skall ge motsvarande förlängning av doktorandanställningen. Institutionstjänstgöring skall specificeras i doktorandens individuella studieplan.

2.6 Doktorand med annan arbetsgivare än Göteborgs universitet/Chalmers

Många doktorander har anställning inom industri, forskningsinstitut, förvaltning eller andra högskolor i regionen. I dessa fall bedrivs utbildningen som regel på deltid och tiden för utbildningen kan variera betydligt. Den får dock inte överstiga 8 år (för licentiatexamen 4 år).

I centrala doktorandregler för Göteborgs universitet och Chalmers används begreppet industridoktorander för dessa, medan högskoleförordningen endast talar om doktorander med annan arbetsgivare. På ITIT väljer vi att använda begreppet doktorand med annan arbetsgivare. Dessa kan vara av fyra olika slag:

• Industridoktorand (doktorand anställd på företag eller inom offentlig förvaltning)
• Institutsdoktorand (doktorand anställd på forskningsinstitut)
• Doktorand med anställning på mindre högskola utan egna examinationsrättigheter på forskarnivå
• CUL-doktorand (doktorand inom ramen för Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, UFLs forskarskola för praktiserande pedagoger)
   

Innan antagning av doktorand med annan arbetsgivare skall ITIT och arbetsgivaren träffa en överenskommelse där parternas ansvar för att doktoranden klarar av utbildningen inom stipulerad tid klargörs.

Akademin har ansvar för handledning medan doktorandens arbetsgivare har ansvar för finansiering och att tid för forskning avsätts. Ett skriftligt avtal skall upprättas mellan universitetet och finansiären och bifogas den individuella studieplanen.

I fall där doktorand med annan arbetsgivare trots avtal eller annan överkommelse inte skulle fullfölja detta åtagande och denna omständighet inte kunnat förutses av fakultetsnämnd vid antagningstillfället är fakultetsnämnd inte skyldig att ta över finansieringsansvaret för doktorandens fortsatta studier.

3. Allmän studieplan

För vart och ett av ämnena för utbildning på forskarnivå har fakultetsnämnden fastställt en allmän studieplan. Den allmänna studieplanen beskriver innehållet i utbildningen, vilken allmän och särskild behörighet som krävs, samt övriga villkor som gäller för antagning och urval samt vilka prov som ingår i utbildningen. Detaljerade allmänna studieplaner för vart och ett av ämnena för utbildning på forskarnivå återfinns i separata dokument.

4. Individuell studieplan

En individuell studieplan skall upprättas så fort som möjligt efter antagning av ny doktorand och uppdateras sedan minst en gång per år. Den skall också uppdateras när större avvikelser eller förändringar inträffar eller när doktoranden begär det. Den individuella studieplanen skall undertecknas av doktorand, huvudhandledare och forskarutbildningsansvarig. Originalet lämnas till forskarutbildningssekreteraren för arkivering. Kopior lämnas till doktorand, handledare och forskarutbildningsansvarig.

Den individuella studieplanen är en överenskommelse mellan doktorand, handledare, och institutionen företrädd av forskarutbildningsansvarig om innehållet i doktorandens utbildning på forskarnivå. Den skall ligga till grund för planering och uppföljning av doktorandstudierna.

Av den individuella studieplanen skall bl. a framgå uppgifter om tidsplan, handledare, finansieringsplan, avhandlingens inriktning/titel, vilka kurser som skall ingå i utbildningen, planerade och publicerade publikationer m.m. Den individuella studieplanen skall följa institutionens mall som finns tillgänglig på forskarutbildningens webbsida.

Den 15 december varje år skall en uppdaterad och undertecknad individuell studieplan lämnas in av doktoranden.

Uppdatering av studieplanen sker i samråd mellan handledare och doktorand. Uppdateringen bör ta sin utgångspunkt i en strukturerad uppföljning av hur projektet och doktoranden har utvecklats under året i förhållande till den föreliggande studieplanen:

Håller tidplanen? Behövs fler kurser?
Behöver projektet tillgång till annan kompetens?
Hur ser doktorandens karriärplan ut?

Vid avvikelser från den individuella studieplanen skall dessa kommenteras och motiveras.

Inrapporterade uppgifter i Ladok kontrolleras. Som bilagor till den individuella studieplanen bifogas utdrag ur Ladok på kurser och utdrag ur GUP/CPL på publikationer.

Studieplanen följs upp av institutionen dels genom att forskarutbildningsansvarig har individuella samtal med varje doktorand baserat på studieplanen och dels i handledarkollegiet. Då sker en genomgång av status för samtliga doktorander på grundval av den individuella studieplanen.

Senast den 30 mars skall rapport lämnas till fakultetens forskarutbildningskommitté angående hur utbildningen fortskrider. I samband med avrapporteringen skall kopia på den senast upprättade studieplanen för varje enskild doktorand jämte en sammanställning över samtliga doktorander, skickas till nämnden.

Rapporterna ställs därefter samman och redovisas i fakultetens
årsredovisning, vilken ligger till grund för det fortlöpande strategiska arbetet.

• Forskarutbildningens år

5. Utbildningstid

Studietiden för utbildning på forskarnivå omfattar fyra år om den bedrivs på heltid. Utbildningen kan också om särskilda skäl föreligger bedrivas på halvtid och omfattar då maximalt åtta år. Beslut som rör förändringar av utbildningstiden skall alltid meddelas fakultetsnämnden för kännedom samt antecknas i den individuella studieplanen.

5.1 Byte av studietakt

Doktorand som är antagen på heltid respektive halvtid kan tillåtas ändra studietakt om särskilda skäl föreligger enligt motivering i den individuella studieplanen. Den totala studietiden vid byte av studietakt/studieuppehåll får inte överskrida maximalt åtta års studier på halvtid räknat från antagningstillfället och beviljas endast om institutionens finansieringssituation så tillåter. Ändring av studietakt kan också ske i form av att doktorand under en tidsbegränsad period beviljas studieuppehåll för annan verksamhet än utbildning.

Det är däremot ej möjligt att ansöka om studieuppehåll enbart för att bedriva studier på annat håll. Doktorand som under sin utbildningstid önskar byta studietakt och/eller göra studieuppehåll skall anhålla om detta till den institution som ansvarar för utbildningen. I de fall där doktorand begär ledigt för verksamhet som inte faller inom ramen för den egna forskarutbildningen och för en tidsperiod som överskrider tre månaders heltidsstudier, skall ansökan beredas och beslutas av fakultetsnämnden.

Ansökan skall ha inkommit senast 6 veckor före ledigheten, innehålla en tydlig motivering samt vara undertecknad av doktoranden, huvudhandledaren och prefekten. Doktorand som innehar doktorandanställning måste även ansöka om tjänstledighet för annan anställning under studieuppehållet.

5.2 Förlängning av utbildningstid

Förlängning av utbildningstid utöver vad som medges inom ramen för institutionstjänstgöring kan, enligt högskoleförordningen, endast ske ”om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet.”

Institutionen har rätt att bevilja förlängning av utbildningstid och ansvarar för att ledigheten ersätts i enlighet med gällande regelverk.

6. Handledning

För varje doktorand utser institutionen huvudhandledare och biträdande handledare. Huvudhandledaren skall i normalfallet vara minst docentkompetent. Externa handledare ges ett oavlönat uppdrag av fakulteten. Huvudhandledaren skall ha genomgått handledarutbildning. Även övriga handledare bör ha genomgått handledarutbildning.

Vid utseende av handledare skall doktorandens önskemål beaktas. Hänsyn skall tas till doktorandens behov av kompetens och förebilder från båda könen. Doktorand har rätt att byta handledare. Anhållan om byte görs till viceprefekten för forskarutbildningen eller till prefekt. Doktorand skall ges möjlighet till kontinuerlig kontakt med handledarna för diskussion och tillgång till fortlöpande synpunkter under avhandlingsarbetes fortskridande.

Handledarna skall verka för att doktoranden introduceras i det internationella såväl som det nationella forskarsamhället.

Doktoranden har utöver handledning rätt till sådana resurser som kan anses nödvändiga för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra utbildningen. Till nödvändiga resurser räknas tillgång till en arbetsplats vid institutionen med rätt att utnyttja institutionens gemensamma utrustning och tjänster.

Om doktorand inte fullföljer sina åtaganden skall fakultetsnämnden besluta att doktorand inte längre har rätt till handledning eller andra resurser. Vid beslutet skall hänsyn tas till huruvida institutionen fullföljt sina åtaganden.

7. Kurser

Utbildningen omfattar vanligtvis en kursdel på 90 högskolepoäng för doktorsexamen och 45 högskolepoäng för licentiatexamen. Kursdelen innehåller en obligatorisk del och en individuellt utformad del som anpassas till den studerandes forskningsinriktning, intresse och kunskapsprofil. Se respektive studieplan för detaljer.

Maximalt 30 högskolepoäng kan få vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjas inom ramen för genomgången grundutbildning. Detta gäller för forskarstuderande som antas med minst 270 högskolepoäng från sin grundutbildning. Forskarstuderande som antas med 180 högskolepoäng från grundexamen får ej tillgodoräkna sig några poäng från grundutbildningen, och mellan 240- och 270-poängsnivån gäller en gradvis övergång. Inom dessa ramar avgör dock examinator hur många och vilka grundutbildningspoäng som får tillgodoräknas. Huvudhandledaren avgör vilka poäng från grundutbildningen som kan tillgodoräknas i forskarutbildningen.

7.1. Obligatoriska kurser

Kurser i vetenskaplig metod och teoribildning inom ämnesområdet är obligatoriska. Se allmän studieplan för detaljer.

7.2. Individuell studiekurs

För profilering inom ämnesområdet fastställer huvudhandledare i samråd med den forskarstuderande en individuell studiekurs, som motsvarar 10 högskolepoäng för licentiatexamen och 30 högskolepoäng för doktorsexamen. I den individuella studiekursen kan ingå såväl individuella läskurser som relevanta valfria doktorandkurser vid Chalmers, Göteborgs universitet eller andra lärosäten. Den individuellt utformade kursdelen är specifik för varje forskarstuderande och beskrivs i dennes individuella studieplan. Alla avklarade kurspoäng på forskarutbildningen skall rapporteras in Ladok.

8. Högre seminariet

Deltagande i det högre allmänna seminariet är obligatoriskt. Seminariet löper över hel termin och anordnas normalt en gång i veckan. Förutom möjligheten att vara med och kritiskt diskutera andra doktoranders, seniora kollegors och inbjudna gästers texter, har doktoranderna möjligheter att ventilera sitt avhandlingsarbete. Ett första tillfälle kan vara då man presenterar en avhandlingsidé eller avhandlingsskiss. Vid detta tillfälle utses någon från forskarkollegiet som kan fungera som bollplank för doktorandens kommande presentation av en avhandlingsplan. Ett viktigt inslag i seminarieverksamheten utgörs av doktorandernas presentationer av papers samt de obligatoriska uppföljningsseminarierna halvtidsseminariet och slutseminariet (se nedan under uppföljning).

Utöver det allmänna seminariet förekommer även särskilda seminarier. Bl. a anordnas varje år en tvådagarskonferens på någon ort utanför Göteborg.

9. Uppföljning

Såväl de individuella doktorandernas studier, som forskarutbildningens kvalitet följs regelbundet upp på olika sätt. De individuella studieplanerna är ett viktigt instrument i uppföljningen av doktorander. De följs upp på institutionen genom samtal med handledare, forskarutbildningsansvarig och behandling i handledarekollegiet, samt i fakultetens forskarutbildningsnämnd (se avsnitt 4).

En annan viktig del av en doktorands framåtskridande är de ”milstolpsseminarier” som varje doktorand förväntas medverka i, PhD-proposal, halvtidsseminarium och slutseminarium:

PhD-proposal
Detta är det första tillfället för doktoranden att presentera sin avhandlingsidé eller avhandlingsskiss. Vid detta tillfälle utses någon från forskarkollegiet som kan fungera som bollplank för doktorandens kommande presentation av en avhandlingsplan.

Halvtidsseminarium
Halvtidsseminarium är ett obligatoriskt, offentligt utlyst seminarium där ett vetenskapligt arbete föreligger. Arbetet skall sammanfattas och presenteras av doktoranden. Arbetet kan till exempel bygga på två till tre publikationer och ett kappautkast (som sammanfattar forskningsresultaten) eller ett sammanhållet manuskript.

Halvtidsseminarium äger rum senast när det enligt den individuella studieplanen återstår utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen.

Huvudhandledaren ansvarar för och tar initiativet till att halvtidsseminariet utförs. Anmälan om halvtidsseminarium lämnas till forskarutbildningsansvarig senast fyra veckor före datum för seminariet. Examinator utser opponent som kan vara intern eller extern.

Halvtidsseminariet skall utlysas minst tre veckor i förväg. Efter seminariet är det önskvärt att opponenten lämnar skriftliga kommentarer till arbetets fortskridande. Opponenten kan även lämna förslag till revidering av den individuella studieplanen.

Slutseminarium
Slutseminarium äger rum när huvudhandledaren bedömer att avhandlingsarbetet närmar sig slutfasen. Huvudhandledaren ansvarar för och tar initiativet till att slutseminariet utförs. Anmälan om slutseminarium lämnas till forskarutbildningsansvarig senast sex veckor före datum för seminariet. Examinator utser i samråd med huvudhandledare opponent. Opponenten skall företrädesvis vara extern.

10. Examina och examination på forskarnivå

10.1 Licentiatexamen

Licentiatexamen uppnås genom att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om minst 120 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng skall utgöras av en godkänd vetenskaplig uppsats.

Licentiatseminarium
Uppsatsen skall läggas fram vid ett offentligt licentiatseminarium. Huvudhandledare anmäler licentiatseminariet till fakultetskansliet senast sex veckor före seminariet. Ordförande för seminariet skall vara examinator i forskarutbildningen. Särskild opponent skall utses för licentiatuppsatsen. Denne är i normalfallet extern. Senast tre veckor innan seminariet äger rum skall det lysas ut och uppsatsen skall då finnas tillgänglig.

Detaljerade regler för licentiatuppsats vid universitetet återfinns i IT-fakultetens dokument ”Regler för licentiatuppsats”

Motsvarande regler för Chalmersdoktorander

Mål gällande kunskap och förståelse enligt Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen

För licentiatexamen skall doktoranden:

• visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
   

Mål gällande färdighet och förmåga enligt Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen

För licentiatexamen skall doktoranden:

• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
   
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt
  klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
   
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Mål gällande värderingsförmåga och förhållningssätt enligt Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen

För licentiatexamen skall doktoranden:

•  visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
   
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
   
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

10.2 Doktorsexamen

Doktorsexamen uppnås genom att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om minst 240 högskolepoäng, varav minst 120 högskolepoäng skall utgöras av en godkänd vetenskaplig avhandling.

Disputation
Doktorsavhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Inför disputationen utser fakultetsnämnden ordförande för disputationsakten (oftast examinator), opponent och betygsnämnd (som i normalfallet består av tre ledamöter). Institutionen (examinator/huvudhandledare) skickar in förslag på opponent och betygsnämnd till fakultetskansliet (Ann-Britt Karlsson). Detta bör göras senast sex veckor före disputationen.

Tryck av avhandling
Institutionen betalar tryckningskostnader på max 20.000 kr exkl. moms. I tryckningsbidraget ingår även eventuell språkgranskning. För information om tryck, spikning och e-spikning av avhandling vid Göteborgs universitet, följ IT-fakultetens anvisningar. För avhandling vid Chalmers se Publicering av avhandling.

Det skall i disputationssalen finnas framlagt, på tydlig plats, minst 20 exemplar av avhandlingen med spikblad ilagt.

Detaljerade regler för doktorsavhandling vid Göteborgs universitet återfinns i IT-fakultetens dokument ”Regler för doktorsavhandling och disputation” samt för doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola i "Checklista, doktorsexamen"

Detaljerade rutiner för disputation återfinns i dokumentet ”Inför disputation”.

Mål gällande kunskap och förståelse enligt Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen

För doktorsexamen skall doktoranden:

• visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
   
• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika
  forskningsområdets metoder i synnerhet.

Mål gällande färdighet och förmåga enligt Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen

För doktorsexamen skall doktoranden:

• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
   
• visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
   
• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
   
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
   
• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
   

Mål gällande värderingsförmåga och förhållningssätt enligt Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen

För doktorsexamen skall doktoranden:

• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
   
• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

11. Beslutsorgan och organisering av forskarutbildningen

11.1 Organisation

Forskarutbildningen på institutionen leds av en viceprefekt med ansvar för forskarutbildning. Viceprefektens ansvar gäller övergripande planering av forskarutbildningen och uppföljning av doktorandernas avhandlingsprocesser, kommunikation av regelverk och praxis till handledare och doktorander, kvalitetssäkring av olika aspekter av forskarutbildningen, samt beredning av olika forskarutbildningsfrågor inför diskussion i beredande organ eller beslut i beslutsorgan.

Antagning av doktorander är delegerat till dekanus, liksom beslut om opponent och betygskommitténs sammansättning inför disputation. Prodekanus ansvarar för frågor gällande forskarutbildning på fakultetsnivå och är ordförande i forskarutbildningskommittén på fakulteten. Prefekt har personalansvaret för doktorander anställda på institutionen, och ytterst ansvar för budgetramarna.

11.2 Beslutande och beredande organ

Handledarkollegiet
Handledarkollegiet består av institutionens huvudhandledare och doktorandrepresentant. Institutionens handledarkollegiums uppgifter innefattar både Chalmers och universitetets forskarutbildning.

Kollegiets uppgifter är bl. a:

• Beredning av antagningsärenden
• Uppföljning av doktorandprocesser
• Genomgång av samtliga individuella studieplaner en gång per år
• Handledarens roll
• Principiella frågor om forskarutbildning på institutionen
• Forskarutbildningskurser och koordinering av seminarier
• Praxisfrågor/remissinstans för formella dokument på institutionen
   

Forskarutbildningkommittén
Forskarutbildningskommittén består av ledamöter från fakultetens bägge institutioner (ITIT och D&IT) samt doktorandrepresentant. Kommittén bereder principiella och strategiska frågor på fakultetsnivå gällande forskarutbildning. Den behandlar också frågor som rör regelverk och kvalitetssäkring av forskarutbildning på fakulteten.

Fakultetsnämnd
Fakultetsnämnden ansvarar enligt högskolelagen ytterst för forskarutbildningen vid fakulteten. Många beslut rörande forskarutbildning är delegerade till dekanus, prefekt eller viceprefekt för forskarutbildning. Det enda som inte kan vidaredelegeras är indragning av doktorands handledning och andra resurser, samt återgivande av dessa.

12. Övergångsregler

Övergångsbestämmelser gäller enligt bilaga 2 till förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Bland annat innebär dessa att doktorand som påbörjat sin utbildning på forskarnivå före 1 juli 2007 omfattas av de äldre bestämmelserna och således har rätt att fullfölja sin utbildning enligt dessa.

Vid antagning gäller att den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet (enligt de äldre bestämmelserna ) för tillträde till forskarutbildning, även därefter anses ha grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå, dock längst fram till 30 juni 2015.

13. Övrigt

I övrigt hänvisas till gällande lagar och förordningar gällande forskarutbildning, Göteborgs universitets respektive Chalmers övergripande regler för forskarutbildning, samt fakultetens regler och policy för forskarutbildning (men endast för GU-doktorander).

Länkar:

• Doktorandhandboken:
• GUs regelsamling för forskarutbildning
• Högskoleförordningen